Karlek samt sex gestaltas mycket i popularkultur sam reklam som nagot tidlost

I boken foljaktligen tar karleken fullbordande. Do negativa relationernas sociologi visar hon att dagens flyktiga relationer har betydligt djupare rotter annu senaste arens ”appifiering”.

Bejakandet itu det lustfyllda ar forknippat med oberoend, autonomi och sjalvforverkligande

Ino var tidrym befinner si det nago axio att vallust befinner si nagot att efterstrava. Forbrukning ager egentlige blivit sa primar stav var upplevelse av valbehag att det befinner sig tufft att skilja det foren a det andra. Vi lever inom nago konsumtionskultur, vilket inte blott innebar att vi utvecklar nya behov bruten och drift postum onodiga greje inte me ocksa att sjalva begaren framstalls och uttrycks genom forbrukning. Det har ager, anser sociologen Eva Illouz inom saken da villig svenska spraket nytukomna boken foljaktligen tar karlek final, haft nagon stor inverkan villig forutsattningarna for romantiska samt sexuella relationer i dagens b.

Illouz ager agnat mer annu tjugo ar att studera karlekslivets krav inom det kapitalistiska samhallet, en forskningsprojekt sasom resulterat ino atskilliga uppmarksammade litteratur, bland ovrig saledes gor karlek ont (201. Deras sjalvhjalpsklingande titlar mot aven fas ar Illouz bocker sa vidstrackt ifran mindfullness samt livscoaching kar kan dyka upp. Utgangspunkten ar att ekonomiska, teknologiska sam sociala faktorer strukturerar vara intima relationer. Hur vi valjer samt avvisar rimlig partners, hur vi drommer ifall karlek sam fantiserar ifall sex befinner si med andra ord synnerlige absolut utav hur samhallet befinner si organiserat.

Njutingen uppnas enklast vi forbrukning – ma det vara utav god, service, upplevelser eller folk

karleken befinner si meningen med https://lovingwomen.org/sv/blog/hur-man-koper-en-fru/ livet/evig/det sluta vi behover for att vara lyckliga under tiden sexlivet bestams fran drifter utom viljans beharskning. Illouz vill ino stallet fordarv samt analysera samtidens sexuella sam romantiska perfekt och beteenden sta att presentera hur det pastad tidlosa i sjalva verket ager ett specifik historisk sam sallskaplig sammanhan. Ramverket kanns ate a saledes utfor karlek ont, darbort partnervalets mekanismer star i skarp, medans saledes tar karlek fardig inom stallet kretsar kring saken da vanmakt att borja samt uppratthalla varaktiga relationer saso i enlighet me Illouz praglar vart karleksliv ino dag.

Bokens huvudtes befinner si att det rader nago utbredd emotionel ovisshet gallande relationernas kvarter. Det befinner sig svart att kunna hurdan och nar kar trader in ino ett serios parrelation tillsammans en sam vilka krav saso galler ino relationen. Darborta det fordom grov konsensus kring hurda relationer inleds, utformas och avslutas saknas det i dag ett klargjort ramverk, alternativ tillsamman Illouz glos e manuskript, stav det har. Det befinner si normalt och socialt accepterat att motas och innehava sex inte med forpliktelser alternativt att forgora en relation igenom att omedelbart enda lyssna pa av sig, odla kallad ghosting. Massa tycks gegga sig fran relation at forhalland inte me att vilja eller klara av stanna over och forkovra tryt kanslor. Ino stallet rader ett sinnesfranvaro saso idelige forklaras ino psykologiska termer – det befinner sig barndomstrauman alternativ andra individuella bryderi star i vagen for det varaktiga kanslomassiga atagandet.

For Illouz befinner si det vikti att inom stallet utveckla nago sociologisk forklaringsmodell. Det ar inte individerna saso befinner sig skadade inte med samhallet saso genererar svarigheterna att initiera och stoppa kvar i ett karleksrelation.

Det ha speglas enligt Illouz inom vara karleks- och relationsval: flexibilitet slar hogre annu trofasthet sam herre satsar icke villig att befinna innestaende inom en sam dito forhallande ett langre epok.

Tinder sam andra dejtingappar age drivit utvecklingen till alltsamman flyktigare relationer igenom att erbjuda e aldrig brist utbud av tillgangliga partners, skada samt andra sam mer langtgaende forandringar ligger mot huvudsak for det ombyte Illouz beskriver. Hon pekar bland ovrig kungen saken dar smidighe och utkontraktering sasom praglar dagens arbetsliv, darborta ansvarsforhallandena ar oklara samt do sociala skyddsnaten ino tur att monteras ne.